Det är så roligt att lura barnen lite...

På bussen ikväll.
Lukas: Säg till när jag ska trycka på knappen! Inte den här asså (pekar sig själv på näsan) utan den blåa.

HAHAHA, jag och Jyrki har lurat Lukas att han kan trycka sig på näsan så stannar bussen. Han tror på det och det är ju jätteroligt.


Killen med den magiska näsan :)

Jag hade nästan glömt bort att jag hade en blogg, men fick inspiration och känner att det är dags för ett inlägg.
Det finns ett par saker jag tänker ta upp idag. Den första är snarare en frågeställning. Alltså, hotmail. Jag funderar varför man får viss reklam där. En gång fick jag ett mejl om penisförstoring. Jag svär, på heder och samvete, att jag aldrig har funderat på att göra en penisförstoring, och jag har nog aldrig googlat på det heller. Tror jag.  

Sen får jag väldigt ofta mejl om att jag är utvald och har vunnit det ena och det andra. TÄNK om jag verkligen har vunnit, tänk om det en dag står i tidningen att alla de där mejlen är helt pålitliga. Fan... jag hade varit miljonär vid det här laget i så fall. MEN detta är inte det som är mest störande, nej vet ni vad det är? Det är mejlen om GÅ NER 20 KG med ny diet" eller "KLÄ DIG SMAL" eller "BÖRJA DITTNYA LIV MED LCHF-DIET", "FÅ PLATT MAGE PÅ 1 VECKA". MEN SLUTA UPP! Jag SKA börja träna. Jag ska!! Sluta tjaaaaata! Sån jävla press. Puh.

Min andra fundering handlar om barn. Alltså, mina barn har en förmåga att slänga ur sig en massa roliga saker (naturligtvis, inte alls partisk) Nu på kvällen:

Oliver till Lukas: "Ropa på mamma!"
Lukas till mig: "Eeeeeyy! Kom hit mannen!"
Jag går till vardagsrummet där de sitter.
Jag: "Jag är ju ingen man, Lukas. Jag är ju en tjej"
Lukas fnissar och tittar på Oliver.
Oliver: "Mamma är ingen man, hon är en mamma. En liten mamma"
Lukas till mig: "Ey, mannen! Du är ju ett barn!"
Jag: "Jag är vuxen Lukas, och jag är en tjej."
Lukas, gravallvarlig: "Näähäru"

En annan rolig grej hände för några veckor sen. Vi var hemma hos min pappa och barnen var ute i snön och lekte. Efter nån timme kommer de in, härligt rosiga om kinderna och sådär trötta man kan bli efter att ha fått mycket frisk luft.
De slår sig ner i soffan och Lukas häver ur sig: "Jag har ätit snö! Gul och vit snö."

Senare den dagen åkte vi hem till min mamma. Jag berättade om vad Lukas sagt att han gjort. Mamma frågade Lukas om han visste vad gul snö var för någonting.
Lukas: "Ja, det är Åke som har kissat i snön"

Men VARFÖR får man då för sig att smaka?!

Jag har ingen motivation till skolan. Jag blir apatisk när jag har skolarbetet framför näsan. Jag mår dåligt för att jag hamnar efter, jag mår dåligt för att jag inte finner lusten att plugga.
Detta går ju ut över hela mitt liv. Jag vill så gärna räcka till. Jag vill så gärna vara grym i skolan, en bra arbetskamrat, göra ett bra jobb, vara en underbar flickvän, en fantastisk mamma, jag vill vara superslimmad och vara världens bästa vän. Men jag är inte det. Jag orkar inte.

Jag är så trött i mitt huvud. Allt detta beror på min icke befintliga motivation till skolan. Jag har konstant dåligt samvete. Jag är så besviken för att jag inte får högsta betyg på mina arbeten. Jag är så ledsen för att jag alltid är sur och irriterad. Jag är så ledsen för att jag inte finns där för mina nära och kära. Jag är så ledsen för att jag inte orkar vara en supermamma, en sån som bakar tillsammans med barnen, hittar på egna sagor och spelar fotboll i i timtal.  Jag är så ledsen för att jag inte tar tag i mig själv. Jag är så ledsen över att känna mig så misslyckad.

Varför kan jag inte bara ta tag i mig själv? Varför kan jag inte söka motivationen i allt som jag mår dåligt för? Jag kan inte. Jag orkar inte. Jag vill bara sova. Sova och hoppas ¨på att nästa dag blir bättre. Jag blir så arg på mig själv för att jag gnäller. Jag är så arg för att jag tycker synd om mig själv istället för att ta tag i skiten.
Kommer jag orka plugga en termin till? Orkar jag verkligen det? Jag vet inte. Just nu orkar jag inte.

Idag är allt skit. Imorgon kanske det är bättre. Imorgon ska jag redovisa mitt fördjupningsarbete i Svenska A. Jag har inte ens skickat in uppgiften än. Jag har inte ens gjort hälften. Jag orkar inte...

Vackra Adriana Lima


Vackra Kate Moss


Vackra Gemma Ward


SJuuuukt snygga Megan Fox

Snygga Carolina Gynning.


oRKAR INTE skriva.

Morgonen började med försovning. Vaknade 08.20, HELVETE. 08.30 skulle jag vara utanför Kimmy. Tokborstade tänderna, på med solbrillorna, på med ena skon- då börjar Lukas kräkas. På med andra skon, klappa på Lukas lite, han är inte speciellt berörd av att han precis lagt en spya.

Sätter mig i bilen, tutar och kör och jag är utanför Kimberly kl. 08.35. Inte illa pinkat va?
När jag väl kommer hem igen är Lukas i full gång. Han är lite röd om kinderna men han härjat som han brukar. Ska inte sjuka barn vara lugna och gosiga?? Hmm, INTE LUKAS.

Det är inte roligt att vara inne en sån här fin dag. Oliver och Lukas är jätterastlösa, högljudda, lättirriterade och griniga. Jag är rastlös, vill hitta på nåt ute i det fina vädret men icke.
Mina idéer på inomhusaktiviteter:
-Filmmys med massa täcken och kuddar.
-Baka bröd och kakor
-Spela yatzy
-Spela tärningsspelet 30.

Hmm, ja det låter ju mysigt. Allvarligt? Jag ska berätta hur det slutar:

Spelar vi tärningsspel så blir Oliver och Lukas dödsovänner efter första rundan.
Baka tillsammans med en magsjuk unge är inte fräscht.
Filmmys då? Det kan ju inte gå fel. Öh, jo. Då bråkar de om vilket täcke som är vems och hur vem som ska ha vilket kudde. Lukas blir rastlös efter 10 minuter. Börjar hoppa i soffan, hoppa på Oliver, sno Olivers täcke, ta Olivers kuddar, ställa sig framför tv:n samt sjunga eller skrika högt och tydligt så att man inte hör något av filmen.

Vi ska se på film så småning om. Undrar om det är okej att äta popcorn när man har magsjuka? Får nog googla det.
På tal om googla. Jag älskar att googla. Man hittar ibland mer än vad man vill veta, ändå kan jag inte låta bli att kolla. Nu pratar jag snusk. Alltså, inte porr. Utan äckliga saker. Min senaste googling var på halsmandlar. Uhhh, vad mycket äckligt jag fick upp! Jag fann det jag letade efter och lite till. Jag kan ju bara varna er: Om du googlar på halsmandlar och får upp nåt som heter tonsillstones, kolla INTE på de relaterade videorna som finns upplagt på youtube.
Jag har fortfarande den synen framför mig. Jaja, det var äckligt. Alltså tror ni att jag har för lite att göra nu när Jyrki jobbar eller!?!?

Menååå, hur kom jag in på dom där äckliga sakerna. Popcorn var det ju jag pratade om!

Klockan är nästan 11.00. Jag har hunnit förbereda maten (stek, måste ju koka så jäkla länge), plocka undan leksaker på barnens rum, dammsugit, skurat, dammat, diskat, tvättat toaletten. Idag ska jag inte baka. Är trött på det nu. Ikväll blir det bara mys med barnen.

Imorse vaknade jag av att Lukas tryckte in godis i munnen på mig. Jag flög upp, insåg att han hittat godisgömstället. Igår köpte vi en stor godispåse som vi skulle ha till dagens fredagsmys. Sprang in i vardagsrummet och såg att godispåsen stod placerad mellan Oliver och Lukas (som snabbt insåg att jag skulle ta godispåsen och därför rusade tillbaks till soffan.) Jag kan ju säga att de inte tagit en lite godis. Nej, de hade hunnit smaska i sig halva påsen (Och jag köpte nästan 1 kg igår).

"Men hallå där? Ni vet väl att man inte ska äta godis på morgonen!?" Hojtar jag.
Oliver tittar på Lukas och sen på mig. Han pekar på sig själv och på Lukas och säger: "Men mamma... vi var så hungriga..."

Haha... ja, jag kunde ju inte bli arg med den gulliga kommentaren. Jyrki frågade sen: "Men varför tog ni inte en smörgås om ni var hungriga?"
Oliver tittade finurligt på Jyrki och sa: "Äääääsch!"
Ja, det gäller att knäcka gulliga kommentarer när man gjort nåt man inte får. Jag smälter då för allt.

Jag har varit hemmafru i en vecka nu. Eller ja, jag har ju gått i skolan men har inte arbetat på en hel vecka. Gissa om jag har hunnit med massor?
Jag har bakat kanelbullar, mandelmassa+ vitchokladfyllda bullar, kladdkaka (som inte blev kladdig), och idag bakar jag dumlemuffins med philadelfiafrosting.

Tur jag inte är hemmafru på heltid. Hade nog vägt några kg extra då.
Av någon anledning har jag bara glömt bort att blogga. Jag är alldeles uppe i att städa, baka, ligga på soffan och kolla på Big Brother.
Nu saknar jag jobbet. Jag gillar ju att jobba, även om det var skönt att ha lite ledigt en vecka.

Undrar om det är våren som gör mig så himla hemmafruaktig? Jag vill ha rent och fint (vilket jag vill alltid, men som jag aldrig har tid med), jag vill att det ska lukta hemtrevligt. Lukten är godare än själva resultatet. Jyrki gillar resultatet mer. Känslan av att ha ett städat hem är oslagbart.

Undrar om jag ska utnyttja mitt kreativa jag till att börja göra nåt roligt? Sticka, virka? Tänk att kunna ha tålamod och kunskap till att skapa saker som den här tjejen: emiliepysslar.blogspot.com (hur fan gör man länkar?) Hur som helst, hon finns under bloggar jag läser. Gör er besväret om kolla in på hennes urmysiga blogg!

Hmm, nu när jag slängt iväg ett inlägg idag så har spärren släppt och skriver nog ett till lite senare. Håll utkik! Lämna gärna kommentaren, det är liksom peppande =)

Imorse 09.15 satte jag mig i bilen till Mellerud för att hämta min vän Lena. Körde henne till NÄL, satt i 1 ½ timme och väntade på att hon var klar med besöket. När vi sedan kom ut på parkeringen för att åka igen ringer Jyrki.
-Hej! Jag har en arbetsintervju i Göteborg om 2 timmar. Kan du köra?
Jag: "Men va fan! Kan du inte ringa Mike?" Ja, Göteborg är min stora skräck. Jag har fasat för den dagen jag skulle bli tvungen att åka till Göteborg. Jag får hjärtklappning bara av att sitta bredvid någon som kör i Göteborg.

Hörde på Jyrki att han blev besviken. "Men, alltså... jag får jobbet om jag kommer idag..." Shit, i helvetes jävla skit, tänkte jag och svarade att jag kunde köra.
Hjärtklappningen började innan vi ens hade hunnit lämna Trollhättans centrum. I Lilla Edet hade jag småpanik. I Lödöse var jag förbannad, hade ångest och hjärtklappning. I Ale var jag gråtfärdig. Väl inne i Göteborgstrafiken grinade jag. När jag insåg att vi kom precis i rusningstrafiken (klockan 16.00) grinade jag, hade hjärtklappning, dödsångest och det svartnade nästan för ögonen.
När jag körde fel och hamnade i Olskroken fick jag parkera. Storgrinade. Satt och lipade i 5 minuter. Gick ut, tog en cigg, bölade.Såg en spårvagn- storböl på parkeringen i Olskroken. Funderade på att vända tillbaka till trygga Trollhättan. Där jag kan vägarna. Där det inte finns några jäkla spårvagnar att krocka med.

Lipade lite till och bestämde mig för att köra vidare. Och vet ni vad? Vi hittade! Jag grinade inte på hela vägen hem FAST jag körde fel. Det var ju inte farligt. Vi överlevde, trots spårvagnar och rusningstrafik.

Hämtade barnen hos Paula, körde hem Lena till Mellerud och NU klockan 22.00 är vi hemma.
Nu ska jag sova!

Och just det ja, Jyrki fick jobbet =)

Fredag idag. Prov idag. Fredagsmys idag. Jobb på lördag. Jobb på söndag.
Trasig bil. Laga bil. Handla mat. Laga mat. Äta mat.

Jag är trött idag. Som vanligt.

Vet ni vad Jyrki gör? Han skäms. Vår bil låter värre än en trimmad moppe. Värre än en uråldrig traktor. Värre än en raggarbil. Ja, ni fattar.

Jag tycker det är kul att han skäms. Jag påminns om min tonår när pappa hade en 740 med trasigt avgasrör. När pappa skulle hämta mig på kvällarna fick vi bestämma plats på en avskild plats. Som jag skämdes. Nu känner jag att jag kan få någon annan att känna av pinsamheten. Jag burnade på lite extra i stan. Folk tittade. Folk vände sig om.  Jyrki drog luvan hårdare. Till slut såg han ingenting. HAHA.

Men allvarligt. Måste laga bilen. Inte bra. Yeye. Big brother nu. Ska bli spännande.

Har haft fullt upp med skola, jobb och familj. Får skriva när min hjärna är med i spelet igen.
Hej!

Jag är en överdrivare. Jag överdriver ibland ganska mycket. Jag kryddar gärna med lite extra om det är nåt spännande jag berättar. T.ex. Om jag såg 10 personer i en busskur så kan jag krydda på och säja att det var 40 pers. Undrar vad jag alltid gör det?
Mina systrar är likadana.

Jyrki är en underdrivare. Han säjer att det tar 5 minuter att gå- oavsett hur långt det är. Karlstorp till stan? 5 min. Karlstorp till Stavre? 5 min. Max.

Jag drar på med att det tar 40 minuter att gå från mig till Joanna. Jyrki säger naturligtvis 5. Sanningen är nog att det tar 15 minuter. Tror inte det är överdrivet.

Påhittat samtal mellan mig och Jyrki:

-Hur många bullar har du ätit Jyrki? frågar jag.
-2. Max två. Du då? säjer Jyrki 
- Typ 10 st. Hur många har du ätit egentligen då?
-Typ 4. Du då?
-Öh... typ 3.

Varför inte bara säja sanningen med en gång. Näe, i vårt förhållande så överdrivs och underdrivs det dagligen. Undrar vem som är värst?

Idag ska jag försöka överdriva. Bara för att se hur det känns att tala sanning hela dagen.

På lekplatsen:
Lukas sitter på en motorcykeln, en sån där med fjäder som man kan gunga fram och tillbaka på. Han pratar med sig själv:
"Motorcykel. Motorcykel. Motor. Cykel. Motorcykel?" Tittar upp på mig och säjer: "Men, mamma! Motorcykeln har ju ingen motor!"
Kloka unge. Han tänker då på allt.

Inne:
Sitter och spelar ett tärningsspel med Oliver. Det går inte så bra för mig och jag säjer: "Du kommer nog vinna, Oliver. Det går jättedåligt för mig!"
Oliver svarar: "Klart jag kommer göra, som man säjer i Amerikat!"

HAHAHA, "som man säjer i Amerikat"??? Hahaha... så roligt med dessa kommentarer och funderingar alltså.

Jag är jättetrött idag. Helt slut. Jag vet att jag uppdaterat bloggen dåligt, men jag har gått i skolan och jag har jobbat.
Idag ska jag till skolan, sen ska jag eventuellt jobba och sen ska jag träffa Joanna. Man måste försöka klämma in sina vänner i den stressiga vardagen. TUR att jag gillar mitt jobb.

Nu ringde bemanningen, fick jobba ikväll. Kul! Blir roliga pengar i april. Jag ska spara lite av dom pengarna till sommaraktiviter i sommar. Som Borås djurpark, liseberg och sånt.

Nu tänkte jag klä på barnen och gå ut i solen. Umgås med dem lite innan skola och jobb =)

Kvällsprat med barnen är det roligaste som finns.

Kvällpratet med Oliver var roligt, han var så himla övertrött och när han är övertrött så är han jättefnissig. Han låg och fnissade en stund sen knackade han mig på axeln och sa:
"Vet du vad jag gjorde på toaletten förut?" Fnissattack. "Jag fiste". Hysterisk fnissattack. "Nu kan du gå till Lukas, mamma."

Kvällspratet med Lukas bestod i att vi skulle prata om dagis. "Dom små är för liten för att hämta maten" Funderade en stund. "Imorron ska Oliver va pyssling" (Veckans pyssling hjälper till att hämta maten, är liten hjälpreda)
När vi inte hade mer att prata om dagis så frågar jag honom vad hans favoritdjur är. Han svarar utan att tveka att apa är hans favoritdjur. Jag frågar sen vilken som är det läskigaste djuret han vet. Utan att tveka svarar han: "En äcklig liten apa."

Världens underbaraste killar <3<3<3