Noll motivation

Jag har ingen motivation till skolan. Jag blir apatisk när jag har skolarbetet framför näsan. Jag mår dåligt för att jag hamnar efter, jag mår dåligt för att jag inte finner lusten att plugga.
Detta går ju ut över hela mitt liv. Jag vill så gärna räcka till. Jag vill så gärna vara grym i skolan, en bra arbetskamrat, göra ett bra jobb, vara en underbar flickvän, en fantastisk mamma, jag vill vara superslimmad och vara världens bästa vän. Men jag är inte det. Jag orkar inte.

Jag är så trött i mitt huvud. Allt detta beror på min icke befintliga motivation till skolan. Jag har konstant dåligt samvete. Jag är så besviken för att jag inte får högsta betyg på mina arbeten. Jag är så ledsen för att jag alltid är sur och irriterad. Jag är så ledsen för att jag inte finns där för mina nära och kära. Jag är så ledsen för att jag inte orkar vara en supermamma, en sån som bakar tillsammans med barnen, hittar på egna sagor och spelar fotboll i i timtal.  Jag är så ledsen för att jag inte tar tag i mig själv. Jag är så ledsen över att känna mig så misslyckad.

Varför kan jag inte bara ta tag i mig själv? Varför kan jag inte söka motivationen i allt som jag mår dåligt för? Jag kan inte. Jag orkar inte. Jag vill bara sova. Sova och hoppas ¨på att nästa dag blir bättre. Jag blir så arg på mig själv för att jag gnäller. Jag är så arg för att jag tycker synd om mig själv istället för att ta tag i skiten.
Kommer jag orka plugga en termin till? Orkar jag verkligen det? Jag vet inte. Just nu orkar jag inte.

Idag är allt skit. Imorgon kanske det är bättre. Imorgon ska jag redovisa mitt fördjupningsarbete i Svenska A. Jag har inte ens skickat in uppgiften än. Jag har inte ens gjort hälften. Jag orkar inte...

RSS 2.0