ziggizagggi, höööööj

tjenatjenamittbena, nu är jag klar med designen ;) de blev varken blått eller grönt, nått peace märke. men det blev rosa & en historia iallafall emma! och så lång tid tog de faktiskt inte heller!
/ karro - www.bergqvistmagnusson.blogg.se

Min planerade kväll...

Jag hade planerat att se på Big Brother kl 22.00, och till denna underhållning förväntade jag mig kli på benen. Jaha, hur blev det nu då? Jo, nämligen fotboll och inget kli på benen!

Jyrki låter alltid mig bestämma vad vi ska se på. Egentligen är det väl inte mer än rätt att han får välja nu då. Jag tycker ändå att det är orättvist.

På torsdag kommer äntligen min syster, Sofia och systerson, Charlie. Gud, som jag längtar! Ska spendera  varenda minut tillsammans med dem när de väl är här. Hoppas på fint väder så vi kan ta härliga långpromenader, prata en massa och leka med Oliver och Lukas. Charlie är för pluttig för att leka. Han är bara 3 månader.t

Det är så tråkigt att de bor så långt bort. Jag känner att jag missar så himla mycket tid med både henne och Charlie. Sist jag såg Charlie så var han bara en månad, nu är han tre och har förändrats jättemycket i utseendet, lärt sig att skratta och mycket mer. Känns så himla tråkigt. Oliver och Lukas saknar dem också. Mamma saknar. Pappa saknar.

Designen på min blogg kommer inom snarast framtid att bli ändrad. Saken är bara att jag inte vet hur man gör så jag överlät jobbet till min syster Karolina. Hon är inte den snabbaste jag känner, så det kan dröja.

Nu ska jag medicinera mig och kolla på film. Jag ska även begära kli på benen. Det tycker jag Jyrki kan gå med på åtminstone. :)


Välkommen till min nya blogg!

Då har jag bestämt mig för att försöka mig på att blogga igen. Jag känner att det motivation-iallafall just nu.

Jag är lite halvkrasslig. Jag hostar och fräser och jag ser inte klok ut när jag hostar. För jag har nämligen hostat så mycket att huvudet känns som en tickade bomb, så när jag hostar så försöker jag hosta så hårt som möjligt utan att huvudet sprängs. Så här går det till:
 
1. Jag börjar harkla mig.
2.Hostar så mesigt och rivigt jag kan. Det slutar inte klia.
3.Böjer huvudet bakom och hålla armvecket för munnen och hostar så hårt jag kan. Kliar fortfarande
4. Jag håller för huvudet och trotsar bomben i huvudet, lutar huvet långt bakåt och vrålhostar. Det vill säja, jag hostar allt jag kan och skriker av smärtan från huvudet.

Det är inte alls roligt. Jag har förvisso hostmedicin, men jag blir så snurrig i bollen av den. Jag kan ju inte gå till jobbet och verka full. Varför är det morfin i hostmedicin? Är det morfinet man slutar hosta av? Det är ju dumt! Det är ju trevligt att fungera också... jag fungerar ICKE på Cocilliana.
 
Jaja, jag kanske skriver ett inlägg lite senare ikväll!
Ciao!

Nyare inlägg
RSS 2.0